Mitt rum i cybervärlden

I går efter jobbet åkte jag till Böes för att umgås med lite arbetskamrater. Vi hade lite avskedsfest för Johanna som ska lämna oss för ett par månader. Det var väldigt trevligt men också lite sorgligt på något vis. Insåg hur mycket jag kommer sakna mina arbetskamrater när jag slutar här. Det är konstigt det där med att man lärt känna människor som man sedan kanske aldrig mer träffar.

Det har varit en lugn kväll på jobbet i dag. Det behövdes efter en hektisk helg. Sov till 12 i dag, det händer typ aldrig, och vaknade med värk i hela kroppen. Jag pallar inte att stå rätt upp och ner timme ut och timme in det är skillnad om man får röra på sig. Tar väl ett par dagar innan man är människa igen är jag rädd.

På fredag åker jag till Falun. Är bjuden till Helena och Pontus på middag. Var tveksam om jag skulle gå. Det verkade bli en partillställning och så skulle jag sitta där ensam, singel, allena och märkt som den stackars människan som aldrig hittat någon. Usch jag HATAR verkligen att vara ensam singel på middagar, nyårsaftnar och dylikt. Jag känner mig bara helt enkelt så jävla misslyckad. Jag kommer definitivt aldrig mer vara ensam singel på en nyårsmiddag där går gränsen då sitter jag hellre ensam än som 3:e eller 5:e hjulet eller vad fan det blir. Man kanske ska börja nätdejta el nåt så man kanske slipper skiten nån gång. Nu skulle iaf Cicci komma utan sin dejt och egoistisk som jag är så är jag tacksam hehe...nejdå! Jag är en sån som blir glad över lyckliga vänner!

Tack o gonatt!